En liten fågel viskade i mitt öra och sa att Ali är med i tidningen. Kolla in artikeln i Hela Gotland.

Det finns protestlistor, det finns facebookgrupper och det finns filmer! Vissa saker kan genomföras i det tysta, men när något viktigt som berör människor håller på att hända, kan motstånd genereras. När detta viktiga berör människor på hemmaplan, internet, så finns en stor makt. Internet kan användas för att påverka i alla frågor men när något berör självaste internet är denna påverkan som starkast. Det har märkts mycket tydligt de senaste dagarna. Det går inte att uppehålla sig på internet utan att få information om FRA-lagen.

Jag har sett många varianter på att påverka, men följande film har stor potential. Den kommer att spridas snabbt. Den visar på ett enkelt och youtube’it sätt vad som håller på att hända och att vi borde göra något. Protestlistor i all ära men det är filmer som denna som får folk att skriva på dem.

Internet är perfekt för att upplysa, organisera och slutligen påverka. Makten har alltid tillhört folket men nu har vi större möjligheter att faktiskt använda oss utav den.

Detta är 2000-talets sätt att påverka:

För mer info om vad bloggarna och tidningarna säger kolla in artikeln i SVD.

Idag på Svd Brännpunkt kan vi läsa: “Studerande måste snabbare komma ut i arbetslivet. En akademisk examen tar orimligt lång tid. Studietiden kan ­kortas med kortare lov, bättre undervisning och generösare lånevillkor som onödiggör tidskrävande extraknäck, skriver professor Thomas Lindh.” Efter att ha läst ingressen blev jag väldigt glad! Äntligen någon som vill effektivisera högskolan. Jag hade kunnat läsa min utbildning på halva tiden på grund av att tiden i skolan inte utnyttjas till fullo. Istället har jag valt att läsa extrakurser att fylla ut tiden med. Jag vet att verkligen inte har en så slapp studietid men för oss som har det skulle det vara bra med lite effektivisering.

Tillbaka till artikeln då. Varför vill författaren att vi ska effektivisera? Jo för att vi måste komma ut i arbetslivet fortare och då är en lång studietid ett hinder. Han påstår att det beror på att studenter måste jobba extra och därför släpar efter med studierna. Det kan förvisso vara sant men största problemet är att svenskar börjar plugga såpass sent. Här är det snarare regel än undantag att börja studera några år efter gymnasiet, så är det inte i de flesta andra länderna. Fast jag ser det mest som något positivt, den erfarenheten blivande studenter samlar på sig under de “sabbatsåren” är viktig. Det märks tydligt i klassrummen vilka som kommer direkt från gymnasiet och vilka som inte gör det. Eftersom jag tror att det är viktigt med en god blandning tycker jag såklart att det är bra att dessa personer finns. Men det här är ändå unikt för Sverige och något vi bör utnyttja istället.

Okej, sammanfattningsvis håller jag med författaren, vi bör effektivisera utbildningen, däremot tror jag att fördröjningen beror på att vi i svensk kultur inte börjar studera så tidigt och det har ändå sina fördelar. Men om vi nu ska ha det så här så måste utbildningen bli bättre, när vi väl studerar är det inte bra om vi bara slösar bort vår tid på värdelösa föreläsningar, dåliga tentor eller liknande. Dessutom skulle det underlätta att slippa jobba extra. Jobbar man ändå extra bör man kunna få tjäna så mycket pengar man vill utan att det ska påverka studielånet. Det är i alla fall min åsikt i frågan.

Hittade en artikel på realtid som är högintressant för oss som läsar innovation. Aftonbladet söker tydligen en Innovationschef. Arbetsuppgiften är att ta vara på personalens idéer. Hoppas att detta är början på en trend. Det är de här jobben vi vill ha.

Har ni hört det senaste?

I sommar den 8/8 blir det vattenkrig i Stockholm. Eventet är en gärsrotsrörelse (?!) som spridit sig via Facebook (Event: Nord mot Syd) och nu nått traditionell media. Det är fascinerande att internet fungerar så väl med att samla folk för gemensamma syften. Det här eventet har i skrivande stund över 4000 anmälda deltagare och kommer troligtvis att öka enormt fram till augusti. Vattenfestivalen kan slänga sig i väggen, det här blir en fest av och för folket och det kommer inte att kosta flera miljoner. (Möjligtvis en viss saneringskostnad)

Det är ofta så här de bästa idéerna utvecklas. Innan någon hunnit tänka eller planera är idén igång och blir populär. Istället för att först planera noggrant och sedan försöka få folk till eventet så får idén eget liv och kräver först då en viss planering. Mycket verkstad lite snack helt enkelt. Missförstå mig rätt, självklart är planering bra, men idén att göra något, kan inte komma uppifrån bara för att en viss summa pengar ska satsas, utan måste komma inifrån och accepteras innan finansering krävs. Förstår ni hur jag tänker?

Mer info om händelsen finns på facebook och tillhörande hemsida.

Som gammal norrortsbo hejar jag självklart på lag Nord (Grupp: Armé Nord). Har jag möjlighet kommer jag att delta i festligheterna.

Aftonbladet är inte en tidning som jag föredrar att läsa när det kommer till nyheter. Men när man sitter uttråkad på tåget och tidningen ligger på bordet framför så börjar man självklart bläddra i den. Senast så blev jag överraskad över en intressant artikel som handlade om att ”svenska skolan passar inte barnens hjärnor”. Det hävdar en av sveriges största forskare vid namn Martin Ingvar.

Enligt Martin så har Sverige världens sämsta betygssystem och det gör skolan kass. Några argument ur artikeln:

” Vi struntar i hjärnans egen klocka och anpassar inte skolan till när barn har lättast för att lära sig. Och vi tar ingen hänsyn till att pojkar och flickor utvecklas olika.”

” Vi har världens sämsta betygssystem. Obegripliga kriterier, för sen betygsdebut och för få betygssteg. Det drabbar framför allt pojkar från arbetarhem på landsbygden.”

Betygssystemet har jag funderat ett bra tag på, att något borde göras och förändringar borde ske. Men så lätt är det inte som det låter. Jag håller med Martin att betygssystemet är dåligt, men Martin fokuserar sig fortfarande på att förbättra nuvarande betygssystem. Exempelvis genom tidigare betygsdebut och fler betygssteg. Enligt mig så borde ett helt nytt bedömningssystem införas. Jag är varken professor eller forskare inom ämnet, men jag vet så mycket som att gymnasiala betyget styr valet inför högskoleutbildningen. Detta eftersom personer som är exempelvis dåliga på matematik och har dåligt betyg i ämnet får lägre snitt, vilket leder att betyget påverkar valet av högskola samt utbildning. Men tänk er om eleverna bedömdes efter ämnen som de är intresserade av och är bra på, då skulle vi kunna studera vad vi vill idag.

Om vi betraktar två personer
Person A: som har ingen läkarutbildning men hindrades att studera det pga betygssystemet, men han/hon älskar det och brinner för det.
Person B: som har hade höga betyg och valde utbildningen för status, men brinner egentligen inte för det.

Vem skulle klara jobbet bättre? Det finns många människor därute som person A med potential. Bara för att du har sämre betyg så betyder det inte att du är dummare. Att kunna vara duktig i alla ämnen och klara av varje tentamen med bra betyg betyder inte att du är bra, du har bara lärt dig alla knep för att klättra över skolans uppsatta hinder. Men det är en annan sak om du brinner för det och studerar varje bok för att lära dig ämnet och senare utnyttja det.

Många högskoleutbildningar har självklart infört antagning i form av arbetsprover och intervju, och det tycker jag är perfekt. Jag vill exempelvis bli konstnär, och gillar varken fysik eller matematik, varför måste då dessa ämnen förstöra mina chanser för att göra det jag verkligen älskar i framtiden?

Man kan istället införa betygssystem för närvaro och andra aspekter som kan vara viktiga inom ramen.

Det som skrämmer mig är att forskare varnar för dessa brister i svenska skolan men inga förändringar sker. Mina tankar är absolut inte felfria, men det spelar egentligen inte så stor roll. Om en forskare inte kan förändra något idag, vad kan jag göra då?

Jag är tveksam om jag har lyckats att framföra budskapet rätt, men jag blir glad om bara någon förstår det.

Tvingar man sig själv, att ärligt argumentera för den motsatta sidan så kommer man att inse att allt inte är svart eller vitt utan att det finns en gråskala.

Det här tycker jag skulle vara speciellt intressant att se politiker göra. Tänk er en debatt mellan sossarna och moderaterna. Och tänk er att de måste använda varandras tankesätt när de svarar på frågorna.

Moderaterna står på ena sidan med röd bakgrund och sossarna på andra med blå bakgrund. De får en fråga. Hur ska de minska arbetslösheten? och de måste svara enligt andra sidans tankesätt.

Hur skulle vi som publik reagera? Kanske skulle vi få svar på om det är åsikterna, vi håller med om eller om vi bara följer vårt parti för att vi en gång valt dem. Kanske skulle vi känna oss förvirrade, kanske skulle det kännas lite jobbigt.

Hur skulle partiledarna då reagera? Skulle dom få några nya insikter? Kanske råkar de ge varandra tips på nya bra argument?

Några ledamöter har i dagarna försökt sig på att argumentera för något som är lite ovanligt. Läs gärna artikeln: Sju moderata riksdagsmän trotsar partipiskan: Att fildela är en rättighet

Läste på DN att märket Made in Jail ska lanseras i Sverige av svenska fängelser. Trodde först att det var en svensk idé men det visade sig att den var rippad från USA, måste erkänna att jag blev lite besviken. Jag tycker att det var en bra idé, klart att grejerna kommer att sälja bättre med ett märke. Däremot verkar det lite klumpigt att, som artikeln skriver, ge kriminalvårdarna en ljusstake i julklapp från fängelset. Men men, själva tanken med märket är smart. Eller så är det bara jag som faktiskt tycker att det är lite coolt med fängelser. Gissar att det kan ha nått med serien Prison Break att göra även om jag aldrig har sett ett enda helt avsnitt.

Jag skulle kunna tänka mig att ha en ljusstake som motverkar gulligheten av julen, en ljustsstake -made in jail.

Gott Nytt År!

Idag är det en artikel om Booli på Ny Teknik. Roligt.

Läs gärna min andra inlägg om Booli.

Booli är det nya Hemnet
Trend –> Utvärdering

En tydlig trend som internet gör möjlig är utvärdering. Det började lite smått med utvärdering av produkter men börjar nu ta alltmer fart. Något som upprör Tyskland just nu är en sida där elever kan ge betyg på sina lärare. Det jag gillar med internet är att det ger makt till dem som inte förr haft någon, i det här fallet eleverna. Jag förstår att lärarna kan tycka att det här är lite jobbigt och jag kan tänka mig att speciellt högstadieelever kan vara lite väl råa i sina bedömningar. Men med lite kontroll så är det en helt underbar idé. Det är faktiskt till stor del läraren som hjälper eller stjälper en elev i sitt lärande. Det är därför en mycket god idé att ge ut information om lärares pedagogiska förmåga rankad enligt experterna, alltså eleverna. Mer om detta går att läsa i SVD idag. För den som kan tyska är länken till Spickmich här.

För övrigt har jag hört rykten om att Booli kommer att låta användarna ranka mäklarna. Helt i linje med trenden just nu alltså.

Den samlade massan har ofta mer kunskap en den enskilde individen. Just därför gillar jag kommentarer/rankningar från användarna/eleverna/köparna, om ett pucko tycker en sak och alla andra något annat så är det den allmänna uppfattningen som gäller. I exemplet ovan finns skräckhistorier om klasser som gaddat ihop sig och skrivit ned en lärare. Okej en puckad klass, men vad skriver alla andra klasser, har de en annan uppfattning? Om de däremot tycker likadant så är det nog snarare läraren det är fel på än att det rör sig om en illasinnad klass.

Dessutom är det minst lika kul att få skriva något riktigt positivt om en lärare som är riktigt riktigt bra!

Ett ovanligt och intressant initiativ skriver Dagen (sv. kristna dagstidning) om idag. Det är Omar Mustafa som skriver ett debattinlägg om att muslimer och kristna borde samarbeta mer. Tja varför inte, de har sjukt mycket mer gemensamt, i Sverige idag, än de tror. Fastnade för ett citat “- För det är när man gör saker tillsammans som barriärer bryts.” Det tycker jag han har helt rätt i. Nu saknas bara att judarna bjuds in i samarbetet så är det en helig treenighet på gång. Och sen såklart att idén tillämpas, vilken jag gissar kommer att möta en hel del motstånd….tyvärr.

—-
Dessutom finns en kort notis om att Cyperns ortodoxa präster ska be om regn. Något som frustrerar mig med religion är att det inte är falsifierbart. Inom vetenskapen måste en hypotes vara falsifierbar, det betyder att man på förhand bestämmer vad som ska hända vid ett visst utfall. Om det går som man vill är det sant om det blir tvärtom får man acceptera att det är falskt. Det går som sagt inte att göra med religion. Får man som man vill, ett bönesvar, så är det sant. Men får man inte som man vill, alltså inget bönesvar (tex. inget regn på cypern) så behöver inte hela religionen skrotas, för gud hade helt enkelt andra planer, no biggie. Så jag ska hålla koll om det blir regn på Cypern, fast som sagt det spelar ju egentligen ingen roll för det varken bevisar eller motbevisar ingenting. Frustrerande.

Ps. Vad har punkt nummer två med innovation att göra? ehh typ inget utan jag försöker bara tillämpa mina nyvunna kunskaper i vetenskapsteori.

PPS. Känns inte riktigt PK att skriva om religion men det är ju det som är så skönt med internet, det är lite friare och jag hoppas att kommande generationer vågar diskutera allt, vår generation är i alla fall ett steg på vägen.

Där vissa ser hot ser andra möjligheter!

Läs följande, hämtat från en artikel i DN.

Anställda uppmuntras att nätverka på Facebook - på arbetstid
Många ser sociala nätverkssajten Facebook som ett hot mot företagens lönsamhet. Internationella mjukvaruföretaget Serena Software går på tvärs och har infört Facebook Friday för att öka nätverkandet.
- Vi uppmuntrar våra anställda att ägna en timme åt Facebook varje fredag. Vi ser det här som ett bra sätt att bygga upp relationer både i det privata och det professionella livet, säger Tommy Ingo, vd för Serena Software i Norden och Baltikum till DN.se

Inger Enkvist skriver idag på svd, under Brännpunkt, Bryt med flummigheten. Debatten har gått het bland kommentarerna och svd har skrivit en sammanfattning och kommit fram till att de flesta håller med Inger i att flummigheten ska bort från skolan. Det gör dock inte jag!

Jag kommer nu att citera Inger och motivera varför jag inte håller med henne.

“Ett tidigt tecken på ett samhälles förfall är bristande respekt för lärare, skriver professor Inger Enkvist.”

Det här beror på vad man lägger in i ordet respekt. Vad är bristande respekt? Att skriva ett sms under en tråkig lektion? Att säga emot läraren? Att väga på stolen? Att komma försent? Att skrika åt läraren? Att slå läraren? Jag tror inte att elever som vägrar att sluta väga på stolen är ett tecken på samhällets förfall. Jag tror att det i vissa falla kan vara precis tvärt om att en allför hög respekt för lärare kan leda till farliga konsekvenser som blind lydnad a la Tyskland under ett visst krig.

“Många oroas idag över normlös­heten hos unga. Flera europeiska länder har infört undervisning i ”värden”, ibland som ett speciellt ämne med titeln medborgar­kunskap.”

Jag skulle vilja se lite studier som visar att normlösheten är högre bland unga idag än för, låt säga, 50 år sedan. Jag tror inte klimatet är råare idag än det var förr. Tankarna för mig till boken och filmen Onskan av Jan Guillou. Vad är egentligen medborgarkunskap?

“Det viktigaste skolåret är det första. Läraren lär inte bara ut bokstäver och siffror utan också hur man beter sig som elev. En elev kommer i tid, sitter på sin plats, är tyst när andra talar, stör inte de andra, det vill säga visar hänsyn.”

För mig låter det här bara som början på avkreativisering och instutionaliserande. För mig är det inte att sätta likhetstecken med att visa hänsyn.

“Sedan slutet av sextiotalet förekommer en starkt antiauktoritär strömning i skolan, som hävdar att föräldrar och lärare utövar förtryck när de leder ungas utveckling.”

Tyvärr tycker jag att vi inte kommit tillräckligt långt i det här, alltså den “antiautoritära strömmningen”. Däremot har jag har svårt att tro att någon tycker att föräldrar och lärare utövar förtryck när de leder ungas utveckling.
Det är viktigt för elever att inse att lärarna inte kan allt och inte vet allt bäst. Om en elev har en bra idé så ska den vara lika mycket värd som om läraren själv kommit på den.

“Den nya pedagogiken vill sätta ”eleven i centrum”. Tidigare var tanken att elevens skoltid var en förberedelse för vuxenlivet.”

Och då kan vi inte sätta eleverna i centrum? Är det här två motpoler? Det tycker inte jag.

“Eleven uppmanas att själv ”söka information”.

Vi har återinfört självstudier och gjort våra elever till autodidakter fast de flesta vuxna vet att det går snabbare och bättre att lära sig av en kunnig person.”

OMG! Det är klart vi vet att elever lär sig snabbare att rapa upp texter om vi matar dem med det. Men vårat mål måste ändå vara att lära barnen att lära sig själva! Det kommer inte alltid att finnas en lärare med färdig information och rätt svar. Vi måste lära oss att bilda egen kunskap och det gör vi inte genom att servera allt på ett silverfat!

“Det borde inte förvåna någon att mobbning är ett allvarligt problem.”

Här håller jag med, mobbning är ett allvarligt problem.

“I skolan ser unga varje dag hur regler åsidosätts. Med andra ord lär skolan att samhället är svagt, att unga kan sätta regler ur spel och att skyldigheter egentligen inte finns.”

Jag håller med.
Jag tycker att Sveriges lag ska gälla även i skolan, mobbning och misshandel ska inte få pågå utan att något görs.

Själv tror jag inte att mobbning är det stora problemet i skolan, jag tror att det är en symptom på något annat. Kanske har elever för dålig respekt för varandra men jag tror inte att bästa sättet att skaffa respekt är genom auktoritet.
Jag tror det är viktigt med “eleven i centrum”, att se varje person. Att göra allt för att klimatet i klasserna är bra. På det sättet kan eleverna respektera läraren för att de gör något bra inte för att de är lärare. Respekt är något man måste förtjäna inget man kan köpa sig till.
Jag förespråkar inte på något sätt laglöshet i skolan men jag tycker att elever ska få vara sig själva. Hur farligt är det egentligen att elever tuggar tuggummin, har keps, häng, skriver sms på lektioner osv. Har man en god miljö där alla får komma till tals och ingen är hatad så är man på rätt väg.

Nej jag har aldrig jobbat med skolbarn och kanske har jag inte helt rätt men jag har åtminstone genomlidit en nioårig grundskola och jag vet en hel del som behöver förbättras och jag tror inte att strängare regler hjälper.

Avslutningsvis skulle jag vilja säga att Sverige har en av de bästa skolorna i världen så det finns ingen anledning att gripas av panik. Eller kanske om vi återgår till ett mer auktoritärt system men en allvetande lärare och där upprapande av fakta är det viktigaste.

Läs gärna några av mina tidigare inlägg om skola:
Sverige är inte som alla andra
Teo Härén
A vision of students today
Smart professor