Tankar om Innovation

Inger Enkvist skriver idag på svd, under Brännpunkt, Bryt med flummigheten. Debatten har gått het bland kommentarerna och svd har skrivit en sammanfattning och kommit fram till att de flesta håller med Inger i att flummigheten ska bort från skolan. Det gör dock inte jag!

Jag kommer nu att citera Inger och motivera varför jag inte håller med henne.

“Ett tidigt tecken på ett samhälles förfall är bristande respekt för lärare, skriver professor Inger Enkvist.”

Det här beror på vad man lägger in i ordet respekt. Vad är bristande respekt? Att skriva ett sms under en tråkig lektion? Att säga emot läraren? Att väga på stolen? Att komma försent? Att skrika åt läraren? Att slå läraren? Jag tror inte att elever som vägrar att sluta väga på stolen är ett tecken på samhällets förfall. Jag tror att det i vissa falla kan vara precis tvärt om att en allför hög respekt för lärare kan leda till farliga konsekvenser som blind lydnad a la Tyskland under ett visst krig.

“Många oroas idag över normlös­heten hos unga. Flera europeiska länder har infört undervisning i ”värden”, ibland som ett speciellt ämne med titeln medborgar­kunskap.”

Jag skulle vilja se lite studier som visar att normlösheten är högre bland unga idag än för, låt säga, 50 år sedan. Jag tror inte klimatet är råare idag än det var förr. Tankarna för mig till boken och filmen Onskan av Jan Guillou. Vad är egentligen medborgarkunskap?

“Det viktigaste skolåret är det första. Läraren lär inte bara ut bokstäver och siffror utan också hur man beter sig som elev. En elev kommer i tid, sitter på sin plats, är tyst när andra talar, stör inte de andra, det vill säga visar hänsyn.”

För mig låter det här bara som början på avkreativisering och instutionaliserande. För mig är det inte att sätta likhetstecken med att visa hänsyn.

“Sedan slutet av sextiotalet förekommer en starkt antiauktoritär strömning i skolan, som hävdar att föräldrar och lärare utövar förtryck när de leder ungas utveckling.”

Tyvärr tycker jag att vi inte kommit tillräckligt långt i det här, alltså den “antiautoritära strömmningen”. Däremot har jag har svårt att tro att någon tycker att föräldrar och lärare utövar förtryck när de leder ungas utveckling.
Det är viktigt för elever att inse att lärarna inte kan allt och inte vet allt bäst. Om en elev har en bra idé så ska den vara lika mycket värd som om läraren själv kommit på den.

“Den nya pedagogiken vill sätta ”eleven i centrum”. Tidigare var tanken att elevens skoltid var en förberedelse för vuxenlivet.”

Och då kan vi inte sätta eleverna i centrum? Är det här två motpoler? Det tycker inte jag.

“Eleven uppmanas att själv ”söka information”.

Vi har återinfört självstudier och gjort våra elever till autodidakter fast de flesta vuxna vet att det går snabbare och bättre att lära sig av en kunnig person.”

OMG! Det är klart vi vet att elever lär sig snabbare att rapa upp texter om vi matar dem med det. Men vårat mål måste ändå vara att lära barnen att lära sig själva! Det kommer inte alltid att finnas en lärare med färdig information och rätt svar. Vi måste lära oss att bilda egen kunskap och det gör vi inte genom att servera allt på ett silverfat!

“Det borde inte förvåna någon att mobbning är ett allvarligt problem.”

Här håller jag med, mobbning är ett allvarligt problem.

“I skolan ser unga varje dag hur regler åsidosätts. Med andra ord lär skolan att samhället är svagt, att unga kan sätta regler ur spel och att skyldigheter egentligen inte finns.”

Jag håller med.
Jag tycker att Sveriges lag ska gälla även i skolan, mobbning och misshandel ska inte få pågå utan att något görs.

Själv tror jag inte att mobbning är det stora problemet i skolan, jag tror att det är en symptom på något annat. Kanske har elever för dålig respekt för varandra men jag tror inte att bästa sättet att skaffa respekt är genom auktoritet.
Jag tror det är viktigt med “eleven i centrum”, att se varje person. Att göra allt för att klimatet i klasserna är bra. På det sättet kan eleverna respektera läraren för att de gör något bra inte för att de är lärare. Respekt är något man måste förtjäna inget man kan köpa sig till.
Jag förespråkar inte på något sätt laglöshet i skolan men jag tycker att elever ska få vara sig själva. Hur farligt är det egentligen att elever tuggar tuggummin, har keps, häng, skriver sms på lektioner osv. Har man en god miljö där alla får komma till tals och ingen är hatad så är man på rätt väg.

Nej jag har aldrig jobbat med skolbarn och kanske har jag inte helt rätt men jag har åtminstone genomlidit en nioårig grundskola och jag vet en hel del som behöver förbättras och jag tror inte att strängare regler hjälper.

Avslutningsvis skulle jag vilja säga att Sverige har en av de bästa skolorna i världen så det finns ingen anledning att gripas av panik. Eller kanske om vi återgår till ett mer auktoritärt system men en allvetande lärare och där upprapande av fakta är det viktigaste.

Läs gärna några av mina tidigare inlägg om skola:
Sverige är inte som alla andra
Teo Härén
A vision of students today
Smart professor

Ibland önskar man att det vore första april, vissa saker är nämligen så idiotiska att de endast borde få existera som just ett aprilskämt.

Det här är kanske ett i-landsproblem men jag blir ändå upprörd:
PC för alla skriver idag: Nya hårdare regler: Internetcaféer kan få åldersgränser

“2 000 kronor per dator, eller max 16 500 kronor kommer det kosta internetcaféerna att ansöka om tillstånd i två år. Lagen som ska följas är automatspelslagen, samma lag som gäller för spelmaskiner på exempelvis krogar. Vilka kriterier som internetcaféerna måste uppfylla för att få tillstånd är inte klart än.”

“Bland annat ska Lotteriinspektionen ta ställning till om det behövs åldersgräns och reglerade öppettider. När det gäller spelautomater bestämmer Lotteriinspektionen var i lokalerna de ska vara placerade, så vuxna kan ha uppsikt över dem.”

Vilket pucko var det som kom på att datorn är en spelmaskin och därför drog in Lotteriinspektionen? Jag skulle gärna vilja träffa den paragrafryttaren.

Tur att det fortfarande är okej att spela hemma på sin dator i alla fall. Jag menar de kan ju inte åka runt och kolla om man har en dator hemma… eller be datorförsäljarna registrera alla som köper en dator…eller använda speciella pejlinginstrument för att kolla vilka som spelar spel… skicka brev “hej, det här är från lotteriinspektionen du har inte anmält dataspelsinnehav, vi vet att du har spel på din dator, vem har inte det? Och vi kommer att förfölja dig tills du betalar, brev, telefon, besök -you name it” ..nej det vore ju slöseri med resurser, tid och pengar samt intigritetskränkande och rent av löjligt.

Det är många lagar som råkar i knas med våra datorer. En dator är nämligen inte bara en dator den är även en radio, en tv, en spelmaskin, tidningar, affärer, högskolor och mycket mer. Den är helt enkelt väldigt svår att placera i ett gammalt 1900-tals-fack. Att den ska följa lagar tillhörande spelmaskiner, stim, upphovsrätt och liknande tål att tänkas på.

Annie Wegelius är en tuff person, jag har alltid tyckt om henne. Borde egentligen ha skrivit ett inlägg om bara henne.

Men ingen person är helt utan brister. Nu har även hon klantat till det.

Hans Mosesson, som är mannen som spelar Stig i Ica-reklamerna har blivit nekad att delta i underhållningsprogrammet På Spåret.

Min första tanke när jag läste det, var att Ica är elaka som inte låter “Stig” göra vad han vill. Han är väl inte gift med rollen som sveriges största fejk-butikschef?

Det visade sig dock att det inte låg till på det viset. Di skriver idag att det istället var det SVT och Annie Wegelius, programdirektör, som förbjuder “Stig” att delta. Varför? För att då får Ica reklam i public service och det är ju inte rätt.

Men detta är ju horribelt! På så sätt borde man lika gärna kunna neka en mängd andra kända personer att vara med i ett underhållningsprogram på SVT, tex. Icas riktiga VD. Eftersom de då skulle kunna väcka positiva tankar i oss tittares små hjärnor.

Samtidigt måste tilläggas att Ica lyckats ganska bra med sin reklamserie om nu en av deras huvudskådespelare förknippas så mycket med Ica att han inte längre är sig själv, han är Stig.

Eftersom jag själv inte vill bidra till reklam lägger jag inte upp en bild på vare sig Ica eller Stig. Däremot blir det en bild på SVT. (Är all reklam bra reklam?)

Hoppas hon inte tar alltför illa upp. Hon är en tuff person och man kan inte alltid ta rätt beslut. Och som någon klok människa har sagt, det är okej att misslyckas. Även om det retar upp en och annan.

Gör om, gör rätt.

Som företagare är internet inte bara av godo, när de vanliga människorna får makten så kan onda rykten bli svårstoppade, tendensen att sprida negativa saker om ett företag är mycket starkare än att sprida positiva och med internets hjälp är det ännu lättare att föra vidare information.

Företag kan bemöta kritik på olika sätt, ett mindre bra sätt är att skapa ännu mer uppmärksamhet genom plumpa uttalanden och att gå emot bloggare. En Account Executive på företaget Hill & Knowlton gjorde nyligen det. Som ni alla säkert redan har hört är bananföretaget Chiquita ute i blåsväder. Dessutom sparkade de nyligen två arbetare för att de brutit mot säkerhetsföreskrifterna och varit ute på plantagen när de sprutade gift och blivit sjuka. Arbetarna och Chiquita’s åsikter om vad som har hänt är såklart helt olika. Det intressanta här är att många bloggare har engagerat sig i fallet och samtliga har fått ett brev från ovan nämnda person om att de borde kolla upp fakta bättre. Kanske en god idé men vad gör man om företaget faktiskt har gjort hemskheter? Då går det inte att stoppa för bloggarna letar då bara upp säkrare källor och hänvisar till vilket ger en ännu starkare bild till varför man inte ska välja det företaget.

Vill ni veta mer om vad som har hänt i det aktuella fallet om bananer så ska ni definitivt läsa Syrrans blogg. Riktigt intressant.

Bästa sättet att skydda sig mot sådana här problem är helt enkelt att kasta ut liken i garderoben. Även om det som bloggarna säger är fel så gäller det gamla talesättet ingen rök utan eld. Det finns alltså idé att göra överdrivet bra saker så att man redan har ett gott rykte på så sätt blir man mindre mottaglig för liknande “angrepp”. Men har man orent mjöl i påsen så går informationen inte att stoppa hur många bloggare man än kontaktar. Och justja, om man nu väljer att kontakta bloggarna så ökar man bara uppmärksamheten på problemet. Knepet att tiga ihjäl rykten är nog allra effektivast, för ju fler gånger ett rykte upprepas desto “sannare” blir det. (Det är därför även jag tar upp Chiquitas lilla problem)

Jag placerar härmed Chiquita på min lilla Svarta Lista.

För övrigt vill jag uppmuntra er att köpa Fair Trade och ekologiskt odlade bananer. De brukar förutom, bättre behandlade bananplockarna, även hålla längre och smaka bättre. Kanske lite mindre och lite mer “oregelbunda”, följer inte EU-standard men jag lovar de går att äta ändå.
Hörde en gullig historia om ett barn som skrek till sin mamma i affären “det finns bara giftbananer att köpa mamma”. De andra bananerna var slut, så tänk på det, köp bra bananer eller giftbananer.