Tankar om Innovation

Sitter och läser en artikel på forskning.se. Den beskriver två olika kulturer på internet. Den första som till störst del består av 35plussare. De gillar att mejla, beställa resor, boka bio och annat nyttigt. Sen finns det den andra, eller nya, generationen, som använder internet till att umgås, diskutera och dela information. Den nya generationen använder alltså internet mer som en tvåvägskommunikation (eller kanske snarare masskommunikation?) än vad den äldre generationen gör.

Det finns mer text att läsa i denna eminenta artikel. Här är ett utdrag av det jag tyckte var roligast:

“Studier av IT-användningen hos studenter, doktorander och lärare/forskare vid universitet och högskolor, där de mest avancerade användarna finns, kan användas för att förutsäga framtida IT-vanor hos befolkningen. I en ny rapport presenteras nu en jämförelse mellan användare i den akademiska världen med svenskar i allmänhet och resultaten överraskade. Skillnaderna var oväntat små.” Forskning.se

Jag är ledsen att behöva säga det men det var nog länge sedan högskolevärlden ledde på detta område. Vem tror ni själva är bäst på internet: Juridikstudenten eller den outbildade 15åriga spelnörden? Spontant skulle jag nästan gissa att akademiker är sämre på internet än andra..

Med risk för att mina fördomar lyser igenom, men brukar man inte säga att ju mer utbildad desto mindre tv och kvällspress konsumerar man? Internet är såklart väldigt stort och rymmer allt men jag skulle nog våga påstå att ett högt internetanvändande kan likställas med tv och kvällspress(!). Med andra ord, jag tror att den “outbildade” massan (50%?) är de som tar till sig internet mest.

Nä men ärligt talat, jag tror att åldern faktiskt är den absolut viktigaste faktorn i den här frågan. Det är klart att vi som nästan vuxit upp med internet har ett annat förhållningssätt gentemot internet än de tidigare generationerna, på samma sätt riskerar även vi att snart bli omkörda av de så kallade internet-natives, de som aldrig upplevt en värld utan internet.

Ps. Varför ska Internet stavas med stor bokstav? För att det är ett egennamn? Löjligt, för mig är det ett kommunikationssätt såsom telefon eller buss och det stavas inte så vitt jag vet med stor bokstav. Och detta är anledningen till att jag aldrig stavar internet med stor bokstav i min blogg trots alla rättstavningsprogram…. Ds.

Nu börjar jag förstå nyttan med interna bloggar!

I skolan är vi ofta tvungna att föra en så kallad “reflekterande dagbok”. Ni vet allt det där tjafset om att det är processen som är det viktiga och att det kan vara bra att gå tillbaka och se hur man tidigare tänkt : ) I efterhand kan så många saker se så självklara ut, när man i själva verket hade väldigt svårt att bestämma sig för just det. Dessutom har jag hört många entreprenörer säga att det är bra att skriva en dagbok och de nämner då samma orsaker som ovan.

Av någon outgrundlig anledning har jag dock haft svårt för detta, att skriva en dagbok, medan jag haft extremt lätt för att skriva en blogg. Vad är det som gör denna skillnad? Kanske strukturen eller interaktiviteten? Därför har jag i alla de kurserna, 4st, vi använt oss av dagbok, röstat för att vi gör det i bloggform. Och det har alltid fungerat utmärkt.

Idag slog det mig plötsligt hur genialiskt det är. Vi har nu i vårt bokprojekt en sluten blogg, som bara vi tre och vår handledare kan läsa. Eftersom vi inte kan träffas varje dag och ofta kommer på saker vid andra tillfällen är bloggen ett utmärkt sätt att kommunicera på. Det är inte alls samma sak som att skicka mejl eller ringa till varandra och berätta vad vi gjort och vad vi kände, utan detta är något helt annat. Vetskapen att de andra läser och att allt sparas i en logisk ordning gör det till ett bra komplement till mejl. Dessutom är det lättare att lägga upp lite bilder eller på andra sätt visualisera hur man tänker.

Jag har nog kommit till slutsatsen att om jag medverkar i några fler stora projekt så ska en blogg hållas, det är ett bra sätt att både sprida och bevara information och tankar på. För att komma igång kan du använda rubrikerna Hände, Kände Lärde, då brukar det viktigaste komma med.

Nästa stora ord bör alltså bli projektblogg eller kanske internblogg?, det är en annan typ av blogg än de mer etablerade typerna såsom exempelvis företagsblogg, modeplogg, livsstilsblogg, expertblogg osv.

Arbetar du just nu i ett projekt är mitt råd att pröva med att starta en projektblogg och se om du inte kan få lite fart eller struktur på arbetet! Vill du kunna leva ut ordentligt, låta känslorna synas, skriva om sekretessbelagda saker eller annat viktigt så skapa en intern blogg, allt måste inte vara transparent. Men har du ett företag tycker jag givetvis att du även bör hålla en företagsblogg….

…suck, allt detta bloggande, vart ska världen ta vägen? :)

Idag hade jag och den akademiska världen en liten fight. Nu är jag trött, nu orkar jag inte med det här längre! Jag har ingen lust att vara formell och vetenskaplig, jag vill bara göra, göra intressanta saker.

Jag vet inte om jag nämnt det tidigare men jag håller på att göra mitt x-jobb i innovationsteknik ..eller om det nu är en c-uppsats, ingen verkar riktigt veta (!). Jag och två tjejer till håller som bäst på att samla in material till en bok vi vill ge ut, en bok som ska handla om hur man kan förverkliga idéer.

Det som irriterar mig idag är allt det akademiska, det formella, syfte, problemforumlering, metod osv. Det enda jag vill göra är att skriva och ge ut en bok. Hur svårt kan det vara? Känns som att allt blir dubbelt jobb nu när vi hela tiden måste anpassa oss till att följa alla regler. Hade vi gjort boken på “fritiden” hade vi nog snart varit klara…. :) Jag vill ha mål och mening med allt jag gör, vill inte slösa tid på massa annat mindre viktig.

Nä, idag var nog droppen. Vad finns det för mening med fina titlar och akademisk perfektionism? Vad ger det mig? Är det det jag är ute efter? Och framför allt vad ger det min plånbok? Tänker jag kortsiktigt? Ja, kanske… men vad väger mest för mig: arbetslivserfarenhet eller en magistertitel?

Jag funderar allvarligt på att droppa min kommande D-uppsats (VT09) och istället köra mitt företag hard core. Min kandidat är klar till jul, räcker inte det? Tanken just nu är att om jag kastar mig ut, fritt fall, och chansar på att jag kommer att överleva på mitt eget företag, så kommer jag nog klara mig. Jag måste ju? Annars blir det ingen mat på bordet…(Jag är dock van att leva på studentnivå, dvs under fattigdomsgränsen, så så länge jag får ihop 7000 efter skatt i lön klarar jag mig, det kan väl inte vara så svårt? :)

När ska jag sluta tjata om Facebook egentligen? När det är utdött kanske…eller nej då lär jag skriva om varför det dog..

Jaja, min poäng idag är i alla fall att nätverket ibland är riktigt genialiskt. Jag brukar efter att ha träffat (on- el. offline) någon intressant person kolla upp den på facebook (och google såklart). Det är jag väl inte ensam om? Däremot brukar jag ofta vara för feg för att adda, känner mig lite som en stalker, dessutom brukar jag bara adda de personerna jag tycker att jag känner. Hur som helst, kollade nyligen upp en person jag haft kontakt med, fast från en helt annan stad, vi kände inte varandra men det visade sig att vi hade gemensamma vänner. Det är det här jag tycker är så genialiskt, Okända människor blir plötsligt lite mindre okända. Istället för att kallprata och hitta gemensamma bekanta -Det bor säkert många i örebro men känner du…..? så vet vi det redan från början. Hur kul som helst. (får hålla oss till kallprat om vädret i framtiden istället)

Sen har jag lite förvirrade tankar från igår (kul middag föresten), vad skulle du göra om din facebook-profil fick eget liv och började kommunicera självständigt? eller typ gå runt och dejta andra profiler utan att du vet om det? Eftersom vi matat in så mycket information i facebook så kanske den kan sköta dejtandet bättre än oss? Den borde liksom veta vilka andra profiler som passar… Vad mycket effektivare liv jag skulle få, en profil som sköter hela socialicerandet så kan jag fokusera på att umgås med mina nära vänner. Spara tid, spara tid, allt går ut på att spara tid.

Typisk facebook- eller msnbild...

Mitt liv i ett nötskal.

Okej, detta hände:

För ungefär ett år sedan skrev jag om att jag läste en kurs som heter IdPeo, det är en projektkurs med studenter från olika program. Målet är att lösa problem åt existerande företag. Vi, grupp Karibien, som vi så fint kallade oss, gjorde en design på hur en kemisk luftrenare skulle kunna att se ut, åt företaget Prozeo.

Igår firade centrumet för produktrealisering 1 år och hade en stor gala. Där delades tre priser ut, var av ett var för bästa produktdesign. Jag var där, inbjuden och hade anmält mig. Men jag hade också lovat att jag skulle hjälpa till att jobba den dagen. Jag hade inte riktigt koll på att jag själv anmält mig att gå på galan. .. Lite typiskt mig men samtidigt också väldigt typiskt mig. Jag föredrar i många fall att vara med att jobba, ordna och fixa. Är nog en rest från att ha vuxit upp i en familj som alltid är de som går sist från en fest, eftersom de har varit med att rodda hela festen.

Så istället för att springa fram och ta emot priset stod jag bakom kulisserna och tjänade kosing. Men jag fick i alla fall vara med på bild i tidningen Folket, när nu den kommer ut…

Dessutom var det en väldigt fin och påkostad gala, jag hoppas dock att vår Connected by Innovation kommer att knäcka i rolighet!

Idag är det Tipstisdag (låter bättre än onsdag?)
Först, tips på ett coolt jobb, sen, tips på en cool tävling.

Innovation Manager på Carlsberg
“Vi behöver nu rekrytera en Local Innovation Manager till vår Innovationavdelning. Som Innovation Manager har du helhetsansvaret för Carlsberg Sveriges innovationsprocess. En spännande och utmanande roll med många kontaktytor både inom företaget och inom koncernen.

Du kommer att koordinera projekt, aktiviteter och resurser för innovationsprocessen. Du leder Innovation Board och samarbetar med övriga delar av företaget och med Innovation Center i Köpenhamn.” Läs mer

Skriv om framtidens tv och radio och vinn 20.000 kr!
“Bidraget ska vara nytänkande, visa på en potentiell affärsnytta och idén skall kunna genomföras i verkligheten. Tre av de inskickade bidragen kommer att premieras. Det bästa belönas med 20 000 kronor och de övriga två får 10 000 kronor vardera. Vinnarna utses av Teracom, Boxer och SVT och bidragen ska lämnas till Teracom senast 30 december 2008.” Läs mer eller gå med i facebookgruppen.

Som jag beskrivit i ett tidigare inlägg Jag vill döda tv:n så finns det mycket att göra inom området. Vad roligt att det finns fler som tycker att det här är något som bör utvecklas! När jag kommer hem i mellandagarna och ligger i soffan, dricker glögg och kökar julgodis så ska jag fundera ut något klurigt sen ska jag cascha in pengarna och dra till Dubai eller nått….

Sitter hemma hos mina föräldrar i täby och är sjukt förkyld. Är här för att fira Alla helgona. Den här dagen är nästan lika viktig som jul. Tre familjer är vi som käkar middag och går till graven tillsammans och tänder ljus. Det låter kanske inte så kul men när vår släkt träffas blir det alltid roligt, så ser fram emot dagen mycket.

Igår var vi ett gäng som värmde upp med att gå på teater, såg Fem gånger Gud av Jonas Hassen Khimiri. Rekomenderas varmt. Bra manus, bra skådespelare.

Ska prata om trendspaning på måndag, tanken var att jag skulle ha förberett mig klart i torsdags, gillar att göra saker i tid men nu är det lördag och jag är inte ens halvklar. Anledningen till att det tar så lång tid är för att jag hittar på mycket intressant på vägen. Det konstigaste som hände var när jag råkade komma in på trenden -utan socker- och började läsa om hur sockret kom till Sverige. Läste ett recept på Cajsa Wargs pepparkakor från 1700-talet eller liknande. Var ju såklart tvungen att baka dessa sen. Blev ganska halvlyckade. Dock var språket lite svårt att förstå. Vad betyder egentligen att skumma honungen?

Trender… ska jag ta upp något om viral marknadsföring?

Tipset till denna kampanj hittade jag på JMW Kommunikation.

Kanske dags att skriva om något jag misslyckats med?

För två år sen när jag läste min första kurs på högskolan råkade jag av nån dum anledning räcka upp handen på en föreläsning och förslå att hela klassen borde åka till Kina. Efter det skickade jag ut ett mejl och bad de intresserade att höra av sig. Jag och en kompis bestämde oss att även om ingen annan vill följa med så skulle vi i alla fall åka.

Planen var att klassen tillsammans skulle komma på ett sätt att få ihop pengar så att vi kunde åka till Kina. Varför vi valde Kina var såklart för att de är ett land som kommer stort, och en Innovationsvetare bör känna till det väl, tyckte vi.

Jag fick sedan en chock, 30-40 st studenter hörde av sig och var intresserade. Lärarna var schyssta och glada och tyckte att vi skulle försöka, även om jag så här i efterhand kommer ihåg några varningens ord om att det kunde bli svårt att genomföra.

Jag ville inte vara projektledare, kände mig inte mogen uppgiften, men å andra sidan kittlade tanken, fatta coolt om vi lyckades?, samtidigt tror jag inte att det fanns någon annan som ville va heller. Så jag blev projektledare. Har för mig att vi även inrättade en mindre styrgrupp.

Så vad hände? Jag klarade inte av att hålla ihop gruppen, arbetet gick segt, vi kom inte på nått smart sätt att få fram de enorma summor pengar som skulle krävas för att få iväg så många. Allteftersom började folk droppa av, vilket jag mest tyckte var skönt, mindre grupp -mer lättarbetat, men tillslut var det inga kvar.

Vad skulle ha krävts för att vi skulle ha lyckats?, jag vet faktiskt inte. Ett stort problem tror jag är att det är lätt att locka till sig folk på en sån här grej men alla tror också att alla andra kommer att jobba hårt. På sätt uppstår en hel del social loafing, man börjar lita på att de andra kommer att fixa det, de andra kommer att komma på hur man gör, de andra kommer att dra in pengarna. Men ingen gjorde det och tillslut hade alla hoppat av, inklusive mig själv.

Det blev inget Kina den gången men jag lärde mig en hel del. Hade massor av ångest och kände ansvar för att vi misslyckats, dessutom ville jag verkligen åka, men nu så här i efterhand är det faktiskt mest en kul historia. Ångesten går över och känslan över att ha misslyckats försvinner, kvar är kunskaper om hur grupper fungerar och erfarenhet av att ha administrerat en grupp på över 30 pers.

För övrigt åkte jag iväg till Kina i våras så jag uppnådde tillslut åtminstone min egen dröm…. (dock med en annan kompis)

Kinesiska muren

Om ni undrar varför håret ser ut som det gör kan ni läsa det här- Om kommunikation.

Det har snackats en hel del om årets julkapp i bloggvärlden nu. Erik Starck har nämligen gett sitt förslag. Vilket jag tycker är en utomordentligt bra idé! Enligt honom är årets julkapp en länk. En länk är gratis att ge men betyder väldigt mycket för mottagaren. Genialiskt.

Jag har tänk att dela ut ett antal länkjulkappar innan jul och idag kör jag min första: Den går till…. Rossanna Dinamarca som är en av vänsterpartiets riksdagsledamoter, sitter i utbildningsutskottet. Hon verkar vara en skön tjej med vettiga åsikter som håller igång sin blogg, speciellt när man jämför med partiets övriga bloggare, vilka snarare verkar ha varit tillsagda att börja blogga men inte orkat fortsätta. Kämpa på Rossanna och försök krossa den där idioten Jan Björklund som har noll koll på utbildning!

— —

För övrigt vill jag tillägga att ett av världens mest innovativa företag 3M kommer att sponsra vårt event Connected by Innovation med lite priser för utlottning!

Idag har jag roat mig med att fixa en liten animerad reklamfilm för tidigare nämnda event.

Jag har använt mig av Xtranormal som jag fann via Disruptive (men visst är min film snyggare?)

Den 27 november firar Innovationsprogrammet 10 år! Detta kommer att firas stort.

Vi har bjudit in alla tidigare och nuvarande studenter plus tidigare och nuvarande personal och nu börjar anmälningarna rasa in. (Shit, vad gör vi om alla kommer?….. Lyxproblem?).

Eventet kallar vi Connected by Innovation, vilket är en enorm satsning på att skapa kontakter mellan alla er innovationsvetare där ute! Även tidningar och näringsliv kommer att finnas på plats.

Anmälan: www.innovare-imto.se/10ar

Ps. Arbetar du på ett företag och vill skapa en win-win situation med oss så tveka inte att höra av dig till mig! Ds.

Mest kreativ känner jag mig i stunder av glädje, att skratta och ha roligt gör att idéer börjar flöda, speciellt galna sådana. Mycket handlar om att våga, att våga släppa censur och låta tillsynes knäppa idéer få komma fram. Det kan då ofta underlätta att känna de andra personerna i gruppen väl. På så sätt är miljön trygg och risken att hindras av feghet blir mindre. Dessutom är det otroligt viktigt att inte dömas för uttryckta idéer. Idéerna måste få vara tråkiga, dåliga eller omöjliga.

Tricket är inte att komma med några få verkligt bra idéer utan att istället till en början satsa på kvantitet. Ju större antal idéer som genereras desto större chans att några av dem är bra. En miljö som stimulerar sinnet är också bra. Musik, bilder, färg och form gör att miljön blir lite roligare vilket bör leda till att personen eller gruppen känner sig gladare. Associationer leder tankarna vidare och finns det mycket i miljön att associera till bör chansen att komma på idéer att öka.

Fin robot va?

Robot med motiv från dalahäst.

Lean production inom sjukvården, klockrent. Roligt att läsa att St. Görans vågar bryta de traditionella mönstren och gå mot ett effektivare system. Varför vågar inte offentligt ägda sjukhus prova på detta? Måste det sitta en privatperson som vill tjäna pengar för att saker och ting ska fungera bra? Är egen vinning det enda som driver oss att skapa bra resultat? Tjaa, ibland tror jag det.

För övrigt skulle jag nog vilja se Mälardalens högskola privatiserad så att den kan börja gå plus nångång. Ett första steg kan vara att införa Lean, det finns nämligen en hel del som behöver förbättras.

Ett säkert sätt att veta om en person är född före eller efter -80 är att lyssna på hur de använder ordet coolt. (observera ändelsen)

Min teori är att människor födda före -80 inte anser det viktigt att sätta ändelse på adopterade ord. Medan det för yngre personer gör enorm skillnad. Vill du ställa dig in hos en 80-talist måste du göra ändelser på ord enligt svenska “regler”.

Fiktiv konversation mellan två “äldre” personer.

-Vi håller på att ordna ett stort jubileum där vi bjuder in alla 700 utexaminerade innovationsvetare och alla som nu pluggar till det! Eventet kommer att vara den 27 november.

- Vad roligt, riktigt cool att ni försöker samla alla utexade och nya studenter under en dag!

Fiktiv konversation mellan två 80-talister.

-Vi håller på att ordna ett stort jubileum där vi bjuder in alla 700 utexaminerade innovationsvetare och alla som nu pluggar till det! Eventet kommer att vara den 27 november.

- Vad roligt, riktigt coolt att ni försöker samla alla utexade och nya studenter under en dag!