Smajlisgenerationen

Läs med webReader

Generation Y, generation gratis/piratgenerationen, 80-talister med mera. Kärt barn har många namn och jag har kommit på ytterligare ett – Smajlisgenerationen. Idag ses smajlisar ;) som något för de elektroniska medierna och ofta för de mer oseriösa sammanhangen. Men hur blir det i framtiden? Jag börjar snart känna att jag inte kan klara mig utan dem. De ger helt klart en extra dimension till en text.

Jag och Sara satt igår och skrev en text när vi båda vid samma tidpunkt skrek ut SMAJL :) och sen började vi skratta högt (eller ni vet, precis det där som : ) försöker förklara). Att använda sig av smajlisar har blivit så integrerat i vårt skrivspråk att vi båda “vet” när en text kräver en smajlgubbe.

Idag anses dock smajlisarna som lite orena, att de inte passar i seriösa texter eller i seriösa mejl, eller för seriösa personer. Kommer det att vara likadant i framtiden? På samma sätt som att många fortfarande värjer sig från att skriva dom (istället för de/dem) eftersom det ger ett oprofessionellt intryck fast det språkligt är korrekt.

Jag skickade tidigare i höst ett mejl till en professor jag tidigare inte talat med, han besvarade mitt mitt mejl med en smajlgubbe, vilket gjorde mig mycket glad och trygg. Han framstod helt enkelt som en vanlig människa på det sättet. Men det är kanske just det många är rädda för, att framstå som vanliga människor? (Vart har respekten för auktoritet tagit vägen???)

Jag är ju mitt inne i ett bokskrivande och min fråga är: Kan jag och bör jag använda mig av smajlisar? Vad är viktigast, att verka personlig eller att verka proffesionell?

Love ya xoxox ;)

Share

No related posts.

3 thoughts on “Smajlisgenerationen

  1. Smajlgubbar i en bok? Ne usch. =) Första PHP-boken jag läste i början på 2000-talet var fullklottrad med smajlisar, det kändes inte snyggt. Om jag inte minns fel var det Jesper Ek som skrivit den, jag kan ha fel.

  2. Använd du smajlisar i en lagom ton. Jag får mail lite då och då från olika företag där de infogat en smajlis. Om man gör det sådär lite lagom så tycker jag det ger en mänsklig dynamik till en annars dataproducerad text :-D

  3. Jag håller ju faktiskt med, skulle nog aldrig skriva en smajlgubbe i en bok men vad tror ni, om sisådär 10 år? (eller då kanske de är utrotade…)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>