Tankar om Innovation

Kanske dags att skriva om något jag misslyckats med?

För två år sen när jag läste min första kurs på högskolan råkade jag av nån dum anledning räcka upp handen på en föreläsning och förslå att hela klassen borde åka till Kina. Efter det skickade jag ut ett mejl och bad de intresserade att höra av sig. Jag och en kompis bestämde oss att även om ingen annan vill följa med så skulle vi i alla fall åka.

Planen var att klassen tillsammans skulle komma på ett sätt att få ihop pengar så att vi kunde åka till Kina. Varför vi valde Kina var såklart för att de är ett land som kommer stort, och en Innovationsvetare bör känna till det väl, tyckte vi.

Jag fick sedan en chock, 30-40 st studenter hörde av sig och var intresserade. Lärarna var schyssta och glada och tyckte att vi skulle försöka, även om jag så här i efterhand kommer ihåg några varningens ord om att det kunde bli svårt att genomföra.

Jag ville inte vara projektledare, kände mig inte mogen uppgiften, men å andra sidan kittlade tanken, fatta coolt om vi lyckades?, samtidigt tror jag inte att det fanns någon annan som ville va heller. Så jag blev projektledare. Har för mig att vi även inrättade en mindre styrgrupp.

Så vad hände? Jag klarade inte av att hålla ihop gruppen, arbetet gick segt, vi kom inte på nått smart sätt att få fram de enorma summor pengar som skulle krävas för att få iväg så många. Allteftersom började folk droppa av, vilket jag mest tyckte var skönt, mindre grupp -mer lättarbetat, men tillslut var det inga kvar.

Vad skulle ha krävts för att vi skulle ha lyckats?, jag vet faktiskt inte. Ett stort problem tror jag är att det är lätt att locka till sig folk på en sån här grej men alla tror också att alla andra kommer att jobba hårt. På sätt uppstår en hel del social loafing, man börjar lita på att de andra kommer att fixa det, de andra kommer att komma på hur man gör, de andra kommer att dra in pengarna. Men ingen gjorde det och tillslut hade alla hoppat av, inklusive mig själv.

Det blev inget Kina den gången men jag lärde mig en hel del. Hade massor av ångest och kände ansvar för att vi misslyckats, dessutom ville jag verkligen åka, men nu så här i efterhand är det faktiskt mest en kul historia. Ångesten går över och känslan över att ha misslyckats försvinner, kvar är kunskaper om hur grupper fungerar och erfarenhet av att ha administrerat en grupp på över 30 pers.

För övrigt åkte jag iväg till Kina i våras så jag uppnådde tillslut åtminstone min egen dröm…. (dock med en annan kompis)

Kinesiska muren

Om ni undrar varför håret ser ut som det gör kan ni läsa det här- Om kommunikation.

Det har snackats en hel del om årets julkapp i bloggvärlden nu. Erik Starck har nämligen gett sitt förslag. Vilket jag tycker är en utomordentligt bra idé! Enligt honom är årets julkapp en länk. En länk är gratis att ge men betyder väldigt mycket för mottagaren. Genialiskt.

Jag har tänk att dela ut ett antal länkjulkappar innan jul och idag kör jag min första: Den går till…. Rossanna Dinamarca som är en av vänsterpartiets riksdagsledamoter, sitter i utbildningsutskottet. Hon verkar vara en skön tjej med vettiga åsikter som håller igång sin blogg, speciellt när man jämför med partiets övriga bloggare, vilka snarare verkar ha varit tillsagda att börja blogga men inte orkat fortsätta. Kämpa på Rossanna och försök krossa den där idioten Jan Björklund som har noll koll på utbildning!

— —

För övrigt vill jag tillägga att ett av världens mest innovativa företag 3M kommer att sponsra vårt event Connected by Innovation med lite priser för utlottning!

Idag har jag roat mig med att fixa en liten animerad reklamfilm för tidigare nämnda event.

Jag har använt mig av Xtranormal som jag fann via Disruptive (men visst är min film snyggare?)

Den 27 november firar Innovationsprogrammet 10 år! Detta kommer att firas stort.

Vi har bjudit in alla tidigare och nuvarande studenter plus tidigare och nuvarande personal och nu börjar anmälningarna rasa in. (Shit, vad gör vi om alla kommer?….. Lyxproblem?).

Eventet kallar vi Connected by Innovation, vilket är en enorm satsning på att skapa kontakter mellan alla er innovationsvetare där ute! Även tidningar och näringsliv kommer att finnas på plats.

Anmälan: www.innovare-imto.se/10ar

Ps. Arbetar du på ett företag och vill skapa en win-win situation med oss så tveka inte att höra av dig till mig! Ds.

Mest kreativ känner jag mig i stunder av glädje, att skratta och ha roligt gör att idéer börjar flöda, speciellt galna sådana. Mycket handlar om att våga, att våga släppa censur och låta tillsynes knäppa idéer få komma fram. Det kan då ofta underlätta att känna de andra personerna i gruppen väl. På så sätt är miljön trygg och risken att hindras av feghet blir mindre. Dessutom är det otroligt viktigt att inte dömas för uttryckta idéer. Idéerna måste få vara tråkiga, dåliga eller omöjliga.

Tricket är inte att komma med några få verkligt bra idéer utan att istället till en början satsa på kvantitet. Ju större antal idéer som genereras desto större chans att några av dem är bra. En miljö som stimulerar sinnet är också bra. Musik, bilder, färg och form gör att miljön blir lite roligare vilket bör leda till att personen eller gruppen känner sig gladare. Associationer leder tankarna vidare och finns det mycket i miljön att associera till bör chansen att komma på idéer att öka.

Fin robot va?

Robot med motiv från dalahäst.

Lean production inom sjukvården, klockrent. Roligt att läsa att St. Görans vågar bryta de traditionella mönstren och gå mot ett effektivare system. Varför vågar inte offentligt ägda sjukhus prova på detta? Måste det sitta en privatperson som vill tjäna pengar för att saker och ting ska fungera bra? Är egen vinning det enda som driver oss att skapa bra resultat? Tjaa, ibland tror jag det.

För övrigt skulle jag nog vilja se Mälardalens högskola privatiserad så att den kan börja gå plus nångång. Ett första steg kan vara att införa Lean, det finns nämligen en hel del som behöver förbättras.

Ett säkert sätt att veta om en person är född före eller efter -80 är att lyssna på hur de använder ordet coolt. (observera ändelsen)

Min teori är att människor födda före -80 inte anser det viktigt att sätta ändelse på adopterade ord. Medan det för yngre personer gör enorm skillnad. Vill du ställa dig in hos en 80-talist måste du göra ändelser på ord enligt svenska “regler”.

Fiktiv konversation mellan två “äldre” personer.

-Vi håller på att ordna ett stort jubileum där vi bjuder in alla 700 utexaminerade innovationsvetare och alla som nu pluggar till det! Eventet kommer att vara den 27 november.

- Vad roligt, riktigt cool att ni försöker samla alla utexade och nya studenter under en dag!

Fiktiv konversation mellan två 80-talister.

-Vi håller på att ordna ett stort jubileum där vi bjuder in alla 700 utexaminerade innovationsvetare och alla som nu pluggar till det! Eventet kommer att vara den 27 november.

- Vad roligt, riktigt coolt att ni försöker samla alla utexade och nya studenter under en dag!

-Tja, hej, hur är läget?

-Jo tack, bara bra, lite trött bara.

Varför är alla människor alltid trötta? Är det coolt att vara trött? Vad signalerar det? Att man är en upptagen och viktig person? Det borde signalera att man är en tråkig och mesig person som evolutionen missat. Men så kan det inte vara för då skulle vi aldrig våga säga att vi är trötta. Eller är tröttheten ett tecken på missnöje? Eller är det ett samtalsämne bara, precis som att prata om vädret?

Jag påstår ofta själv att jag är trött så jag är inte bättre än nån annan men är det inte lite tragiskt?

-Tja, hej, hur är läget?

-Jo tack, bara bra, solen skiner och livet leker!

Tänkte delge min syn på skillnaden mellan dessa olika begrepp.

Självklart är inget bättre eller sämre än det andra. Tyvärr ses det dock ofta ner på uppfinnare i de kretsar jag befinner mig i. Men hittar uppfinnaren ett bra samarbete med en entreprenör kan det bli en riktigt givande  win-win-situation.

Uppfinnare

En person som kommer på nya produkter. Dessa produkter behöver inte vara bra för något eller lösa ett speciellt problem. En ny grej helt enkelt.

Innovatör

En person som skapar nya produkter/tjänster (se tidgare inlägg) dessa har ett mål och ett syfte samt tillför något nytt. Denna person har också förmågan att få ut produkten på marknaden. En uppfinning är nämligen inte en innovation förrens den har bevisats fungera på en marknad.

Entreprenör

Har lätt för att se affärsmöjligheter. Startar många projekt. Kan ha flera företag inom vitt skilda brancher. Personen behöver inte komma på idéerna själv men är grym på att göra affärer.

En entreprenör hoppar vidare till nästa projekt när den vill. Får det svårare eftersom denne hela tiden måste börja om från början med nytt startkapital och nya personer.

Intraprenör

Jobbar inom ett och samma företag och ser till att utveckla många nya projekt där.

En intraprenör kan mötas av svårigheter såsom motsträviga medarbetare men kan samtidigt utnyttja möjligheten av att ha ett etablerat företag i ryggen.

Håller ni med? Är ni någon av dessa typer?

Några kloka ord från Sherlock Holmes:

”De flesta människor skulle, om man beskriver en händelsekedja för dem, beskriva vad resultatet skulle bli. De kan foga samman dessa händelser i hjärnan och resonera sig fram till att något kommer att hända. Det finns dock vissa människor som, om man berättar resultatet för dem, skulle kunna tänka ut alldeles själva vilka steg som har lett fram till det resultatet. Det är denna förmåga jag menar när jag pratar om att tänka baklänges, eller analytiskt.” (Doyle, 2007, s.162).

Nu har det varit lite tyst lite för länge på innovationsbiten. Så vad sägs om att gå igenom de fyra stora delarna/områden man kan innovera inom?

Produktinnovation: Förändringar i produkter/tjänster. Det som man kanske oftast främst förknippar med innovation. Ex. Ny bil.

Processinnovation: Förändringar i tillverkningen eller i levereranssättet (logistiklösningar). Ex. Skype, tjänsten levereras på ett nytt sätt.

Positionsinnovation: Förändringar i sammanhanget som produkterna/tjänsterna introduceras i. Ex. GPS, används förr för positionering av stora fordon, finns nu snart i varje mobil. Samma produkt, ny marknad.

Paradigminnovation: Förändringar i underliggande mentala modeller som ramar in vad organisationen gör. Ex. Flyg som alltid varit dyrt och lite ”lyxigt” säljs nu även som lågprisvariant. Detta bör även gälla musikindustrin och sättet vi handlar och lyssnar på musik. Tv: är även på väg mot nya typer av tv-beteende.

Dessa kan sedan även delas in i inkrementella och radikala innovationer. Med det menas att de kan 1. utvecklas stegvis, små förändringar eller 2. ny banbrytande idé, något liknande har aldrig förr funnits.

Detta är baserat på boken Managing Innovation.

Fråga: Är detta något du funderar på ditt jobb eller i ditt företag?

Idag har mitt företagsnamn blivit godkänt! Inspired by Future är namnet att lägga på minnet. I och med detta har även bloggen fått en liten uppfrächning, hoppas ni gillar den! Bilderna är mina egna, två av dem är från min backpackingtripp på Nya Zeeland för några år sedan.

Vad företagets affärsidé är kommer jag att avslöja lite senare…

Jag har vid något tillfälle lovat att lägga upp fler bilder, ett löfte jag idag infriar. Detta är bilder från Ted Valentins releasfest för hans nya sajt Annonskartan. Med annonskartan kan du se annonser från Blocket och Tradera med mera på en karta utifrån hur nära säljaren är dig. Ganska smart tycker jag som alltid hänger på de två nämnda köp och sälj sajterna.

Fösta bilden är såklart på Ted himself, sen har vi min vän, kollega och pluggkompis Sara, till höger står jag.

Här ser vi Sara igen, (jag och Sara åkte dit tillsammans så självklart är vi med på alla kort ;), Anders från Booli och Christian på Disruptive.

Joakim från Booli och jag.

Jag igen då, sen har vi Erik från bla. Opportunity Cloud, han har en grym idé kopplad till mobilen som jag tror stenhårt på, och så coola Sara.

Sista bilden är på Sara, såklart, Tore som är en ganska ny stjärna på blogghimlen, och jag själv. Till Tore: Jag kanske ger intrycket av att vara en stalker, men jag lovar, det är jag inte ;)

Avslutningsvis

Tack Ali för inläggen du skrivit, hoppas du någongång återvänder till bloggvärlden, kanske då med en helt egen blogg?!

Nu är det dags för mig att kliva åt sidan och lämna Josephine driva denna blogg på egen hand. Man har inte mycket tid över när man driver eget företag, utför examensarbete och läser tre kurser samtidigt. Att man känner sig så osocial är nog den värsta känslan, men man får ju gräva ner sig lite då och då för att försöka nå andra mål som man har i livet.
Det blev absolut inte så många inlägg som jag trodde att det skulle bli, men glädjen av att jag förhoppningsvis har bidragit extremt lite är ju alltid någonting.
Jag vet inte om jag kommer att blogga igen i framtiden, men det har varit trevligt och känna på det en aning.

Som jag skrev i första inlägget ”ta mig med en nypa salt”, och nu kan jag konstatera att det stämde ganska bra i slutändan.

Kreativitet och innovation kommer dock att följa med mig som en del av min vardag, eftersom jag brinner fortfarande för ämnet.

Slutligen så vill jag önska Josephine all lycka med denna fenomenala blogg, och hon kommer att lyckas.

Varma hälsningar