Jag har stora problem med att förstå den här höger-vänster indelningen i politiken. Bara för att man tror en sak behöver ju inte det betyda att man automatiskt håller med om resten. Och ännu värre är detta hat som ofta kan synas mellan det röda och blåa. Här är ingen sida bättre än den andra, båda verkar hata varandra med samma intensitet. Larv.
Visst grundsynsättet är kanske lite olika men resten är bara sakfrågor som inte alls har med grunden att göra. Att låsa fast sig i block försvårar bara kommunikationen och samarbetet mellan de två sidorna. Dessutom tycker jag att det är synd att det gröna har blivit rött, varför kan dom inte fortsätta att vara just… gröna?
Jag skulle vilja rösta och påverka sakfrågor men att ge ett helt parti min röst det vill jag helst inte.
Ett exempel på när parti-medhåll och sakfrågor inte går hand i hand är min gamla gymnasieskola, Tibble. I en kommun där de flesta rent principiellt är för friskolor känner nu kommuninvånarna att de inte vill sälja ut halva kommunens gymnasiskola. Men det ledande partiet körde över opinionen och gav i princip bort hela skolan till privata aktörer. Det blev givetvis ett ramaskri och nu har även Uppdrag granskning gett sig in i debatten. Reportaget kan du se här på SVT Play. Mer information finns även på bloggen Tibblekampen.
Jag känner mig maktlös, vad har vi invånare egentligen för inflytande? I detta fall tydligen inget alls och det gör mig RASANDE.
Detta inlägg tar alltså upp två punkter. Att partier inte alltid lyssnar på sina väljare, de borde de göra även om väljarna vill det motsatta i en sakfråga. Och för det andra så så skulle jag gärna se en blå-röd-grön-röra, det partiet som lyckas med det kanske kan få min röst.
