Tankar om Innovation

Ni vet vid det här laget att jag älskar TED, oftast för de oerhört intelligenta och väl utförda snacken. Idag är det dock poesi som gäller. Modern poesi som jag kan relatera till. Jag är förstummad och återigen förälskad.

Jag längtar tillbaka till IDP (institutionen för innovation, design och produktutveckling), jag är nämligen numera på ISB (institutionen för samhälls- och beteendevetenskap) eftersom jag nu i höst läser Psykologi A. Jag känner mig inte hemma där och dessutom är kvalitén på undervisningen inte i topp. Jag får helt enkelt plugga hemma själv nu till en början för jag vägrar att offra tid för att lyssna på sånt jag kan läsa mig till på minst halva tiden. Tur att jag är van student.
Det som stör mig mest är att föreläsningarna är så teoretiska. Tänk vad kul vi skulle kunna ha om föreläsarna gjorde massor av psykologiska experiment för att förklara istället för att mumla framme vid tavlan och visa alla dessa ständiga ppt-presentationer.

Bra, roliga och spännande experiment visas nu i SVT’s nya programserie Hjärnstorm. Efter två avsnitt är jag fast. Dessutom älskar jag SVT’s Play, tänk om alla kanalerna kunde lägga upp sina program tillsammans med lite extramaterial och artiklar. (GRATIS) Som ni säkert redan har förstått är jag inget stort fan av tv, utan desto mer av tv-program. Så, strunt i vilken tid Hjärnstorm går på tv för det lär ni missa i alla fall utan gå istället direkt in på avsnitten och titta nu, endast 30 min långt och definitivt värt det. (synd bara att filmerna inte finns i embedded)

Som avslutning tänker jag visa en liten film om powerpoint. Mitt favoritcitat är: “powerpoint can just suck the life out of you, it’s amazing” apropå att det kan ta lång tid att göra ett dokument.

Tillgång och efterfråga, hur mäter man värdet på en vara? Hur mäter vi värdet på en människa?

Följande har ni säkert redan tänkt på men det fascinerar mig ändå.
Ibland kan man göra ett kap när man köper något löjligt billigt. I vårs fyndade jag ett grillset i tre delar för 15 kr. Superfint, jag gillar det verkligen. Det ser ut att vara värt säkert 100 kr och frågan är om det inte är det. Även om jag bra betalade en struntsumma för det så går det inte att få tag i ett nytt för samma pris. Hade alla kostat runt 15 kr hade jag kunnat slänga det i en park för att slippa bära hem det på kvällen. Det skulle jag kunna göra idag med, det kostade ju trots allt bara 15 kr, nästan gratis, men om jag nu skulle slänga eller tappa bort det skulle det kosta mig mycket mer att köpa ett nytt. Är då inte mitt grillset värt mycket mer pengar?

Eller ett annat exempel som det flesta varit med om. Om jag köper en flaska vodka i Spanien på semestern som endast kostar 30 kr och tar med mig till Sverige, då skulle jag kunna bjuda alla mina vänner på vodka och säga att den ändå var nästan gratis, ingen större förlust för mig alltså. Men när flaskan är slut måste jag köpa en ny på Systembolaget där priset är mer än det dubbla, då blir trettiokroners-flaskan helt plötsligt värd mer. Värdet på den spanska vodkan steg dramatiskt när man korsade den svenska gränsen.

Jag vet att jag är löjlig och att det här är grunden när man gör affärer men ändå, det fascinerar mig. Det är inte varan i sig som bestämmer sitt eget värde utan det är omgivningen.

Hur är det då med människovärdet, är det konstant eller är det omgivningen som bestämmer det?
Jag vill tro att vi alla har samma värde men det verkar inte vara så, det är omgivningen som bestämmer det. Därmed har jag INTE sagt att vi ska acceptera att det är så. Ett människoliv bör enligt mig ha samma värde vart i världen man än befinner sig.
Men i vissa kulturer och tider har barn inget eller ett litet värde och i andra kan vuxna offra sitt liv för att barn. I företag har män ofta ett högre värde men i krig är en mans liv inte värt något alls. Som svensk tillskrivs man ibland ett högre värde, både utomlands och tragiskt nog även i Sverige. Som kvinna kan man bli behandlad mellan allt ifrån gudinna till avskum.

Är det mitt värde som människa som man värderar då eller finns det ett värde till? Ett som bestäms utefter kropp/intellekt/etnicitet/kön/ålder? Vi låter omgivningen bestämma en människas värdet åt oss. Fast till skillnad mot ett grillsets och en vodkas värde som inte kan påverka omgivningen kan vi människor både påverka omgivningen, som är oss själva, och produkten, som också är oss själva.

Tyvärr har jag ingen bra slutkläm på det här inlägget, jag låter det istället hänga i luften. Vad är ett människoliv värt? Är det samma sak som människovärde? Kan det öka eller minska genom att korsa gränser? Minskar det när tillgången ökar? Kan fysiska och psykiska skador påverka det?

Jag gillar lite halvgalna annorlunda idéer. Det senaste roliga exemplet kommer från DI idag. Inte är det många av Sveriges befolkning som skulle komma på och genomföra en så spännande idé som att odla tobak i Sverige och sedan rulla det till högklassiga cigarrer.

Carlscorona

Jag tänker börja med att hälsa alla nya elever på Innovationsprogrammet välkomna till Mälardalens Högskola. Och om det är några av er som har förvirrat er hit hoppas jag att ni tycker om det vi skriver och att ni kanske i framtiden vill vara med oss.

Nu på morgonen har jag suttit och kollat på en mycket intressant video från Google som handlar om hur de ser på innovation. Länk till videon hittade jag på Next Generation Internet. Även jag kommer att tipsa om denna video samt skriva ner några tankar om den. Han som talar heter Douglas Merill och är CIO på Google. Videon är ca. 50 min lång men jag tycker att det var väl investerad tid.
För er som redan vet mycket om innovation är det en del upprepning men som någon smart föreläsare har sagt, vi tycker om att höra det vi redan vet fast med andra ord, då känner vi igen oss och känner oss smarta… Ni andra får spetsa öronen för här kommer mycket att lägga på minnet:

Han nämner, som de allra flesta gör när de talar om innovation, de två stora huvudinriktningarna, inkrementell innovation och transformerande innovation (radikal innovation, förändring av andra ordningen). Den inkrementella förändringen är den lilla, den evolutionära, stegvisa förändringen. Små förbättringar som man självklart alltid ska se till att de sker.
Den transformerande innovationen som han kallar det, är den radikala stora förändringen som uppkommer mer sällan men som är livsnödvändig för ett företag som vill utvecklas, överleva samt tjäna pengar. Dessa två definitioner av innovationer läser vi mycket grundligt om på vår utbildning.
Det roliga här är att Douglas tar upp en tredje. Och för den nya elev som vill, finns här chans att kasta in en brandfackla och se hur Anders och/eller Håkan tacklar problemet. Jag är säker på att de gör det med stil men det kan ju alltid vara kul att prova. Den tredje är inkrementell innovation med sido-effekt. Det är en inkrementell, stegvis, evolutionär innovation som sker, som plötsligt får en oväntad twist. De små stegen har oväntat lett till något helt nytt. (Runt minut 10 i filmen, bra exempel).

Henry Ford lär ha sagt något i stil med Users don’t know what they want. Ofta när man frågar användarna/kunderna vad de vill ha så säger de att de vill ha samma som de redan har men lite snabbare eller lite bättre. Men om vi istället ser till att alltid lyssna på användarna, formulera problem, fråga efter problem som vi sedan löser, då kommer de att säga att det är precis vad de vill ha.
Att lyssna på användarna kan man göra på många sätt, inte bara fysiskt höra vad de säger, kanske vad de inte säger eller så kan man grotta ner sig i statistik och säkert finns det ett hundratal andra sätt man kan använda sig av.

Sedan tar han upp de klassiska problemen, hur bygger vi en miljö som främjar innovation? Här får vi de vanliga men ack så aktuella svaren, blanda personer med olika bakgrunder och kulturer. Se till att skapa chanser för dem att prata med varandra tex under lunch, fikapauser små utrymmen… Straffa aldrig den som kommer med idéer och som kanske inte lyckas. Den personen kommer aldrig att komma med idéer igen.
Han nämner även en annan grej jag inte hört alltför ofta men som jag tycker är smart tänkt: Ledaren är inte där för att styra medarbetarna utan för att se till att det blir en bra blandning av människor på företaget. För tyvärr är det så att vi människor dras till vår egen grupp, vi gillar att vara där vi känner oss hemma, att omge oss av personer som är liknande oss själva. Men vill vi nå de radikala innovationerna så måste vi beblanda oss med andra.

Jag läste idag på Reuters att de har gjort en undersökning bland Europas barn och ungdomar om hur de ser på fildelning. Det visade sig till Reuters förvåning att barn och ungdomar inte får dåligt samvete av att fildela. Surprise, surprise. Inte nog med det, de är även mer rädda för att få virus än för att åka fast till följd av sin nedladdning. Vart finns moralen idag??

Varför ses idag illegal fildelning som en självklarhet och hur kommer det sig att den har blivit ostoppbar?
Det är ju inte så att dagens ungdomar går in i en skivaffär och snattar en cd-skiva, i det läget är många rädda för att åka fast och de skulle dessutom skämmas lite. Men inte på internet, nej nej. Detta har diskuteras säkert tusen gånger men idag kom jag på en ny teori. Jag tror att det är en blandning av magi och social gemenskap.

Ni kommer säkert alla ihåg samla/byt-fenomen som hockeykort, filmisar eller liknande. Det finns många succéer som bygger på att man ska byta någonting, vi har väl alla gjort det, varför? För att det är roligt och socialt, att kolla vad den andra har och sedan försöka komma åt det mest åtråvärda och samtidigt ha lite kul ihop.
Magin då? Jo, när det gällde tex hockeykort så fanns en viktig regel, för att få ett nytt kort var du tvungen att köpa ett eller byta bort ett gammalt. Hur tror ni barnen skulle ha reagerat om de samtidigt som de bytte bort ett favoritkort fick behålla det samtidigt som de fick ett nytt? Men nu är jag ju dum, det går ju inte, det är ju magi, precis som i Harry Potter. Idag har vi tillgång till en magi som barnen i dåtiden inte kunde tro skulle bli på riktigt. Vi har alltså en trollkonst som låter oss dubblicera en låt i oändlighet, då tycker jag det snarare är dumt att inte använda det. Ah, justja en sak till, för mig är musik som hockeykort med den skillnaden att det är roligt att ge bort sin absoluta favoritlåt till någon. (det kostar ju inget för mig personligen, jag slipper ju ge bort min enda kopia).

Så att dela musik och filmer är helt enkelt bara en gammal företeelse som blivit ännu roligare eftersom man slipper förlora något i byteshandeln, just därför tror jag att den är i princip omöjlig att stoppa.

Detta har för övrigt lett till ett annat sätt att konsumera musik, nu är det kvantitet istället för kvalitet som gäller. Vissa av barnen i ovannämnda undersökning påstod att en cd-skiva är för dyr för att köpa. Den kanske inte är det om man som förr köpte några skivor per år, men i dagens läge när allt snurrar fortare så vill man gärna ha några hundra skivor på sin dator, (vad ska man annars med allt lagringsutrymme till?) Och då mina vänner på skivbolagen, då blir det dyrt att köpa varenda skiva för över hundra spänn.

(Fildelning)

Har du någonsin funderat över när framtiden är?
Svaret är förbluffande enkelt i alla fall om man väjer att tro Nicklas Lundblads idéer. Framtiden är om 20 år. Det är den fram.tid som är mest relevant för flest människor. De flesta nu levande människor har ett intresse av hur det kommer att bli om 20 år samtidigt som det är svårt att gissa sig till hur det kommer att se ut.

Jag har alltid varit intresserad av framtiden och har nog hela mitt liv spekulerat i vad som komma skall. Nu pratar vi teknik, uppfinningar och tankesätt inte hur mitt eget liv kommer att se ut. Att få åka till framtiden och titta är en dröm, tänk er själva, om 20 år, vad finns då som inte finns idag?

Man skulle nu nästan kunna säga att jag lever i min egen framtid. Inte för att jag kunde tänka alltför många smarta tankar för 20 år sen men varken jag eller någon annan hade kunnat föreställa oss mycket av det som finns idag, 2007, för 20 år sedan.
Ja, jag vet allt det här är massa gammal dravel, det intressanta jag vill få fram är bara att framtiden är om 20 år. Och. För vidare djupare analys läs: “Den långa framtiden” (obs .doc) av tidigare nämnda person. Där finns många ännu mer intressanta tankar men just nu känner jag mig inte tillräckligt smart för att tillföra något nytt till dem, så jag ber er helt enkelt bara att läsa dokumentet som det är.

Bild från filmen “Back to the future 2″. Detta är vad vi kan vänta oss år 2015. Filmen spelades in år 1989, de har alltså valt att lägga framtiden 26 år senare..

Hittade en väldigt rolig artikel om vilka det är som använder Facebook respektive MySpace.

- For young people, the burning question of our time is “Facebook or MySpace?” “The goodie two shoes, jocks, athletes and other ‘good’ kids are now going to Facebook. These kids tend to come from families who emphasize education and going to college.” MySpace is still home for “kids whose parents didn’t go to college, who are expected to get a job when they finish high school.” It’s also, she says, the preferred digital hangout for outsiders—burnouts, punks, emos, Goths and gangstas.

Så vem är du?

Det finns såklart mycket kritik mot denna indelning och den bör helt klart tas med en nypa salt. Jag är dock inte helt främmande för att det kanske ligger nån gnutta sanning i det.

Vad väljer jag då?
Facebook såklart. (Jag läser ju vid ett universitet!) ; )

—————–
Innan sommaren pratade jag med mina föräldrar. Dom ville veta vad som blir nästa internetgrej alla talar om. Jag svarade att de borde lägga Facebook på minnet, att snart kommer det att skrivas en hel del om det i tidningarna eftersom det i full fart håller på och intar Sverige. Så nu när jag kom hem två månader senare så frågade jag om dom kom ihåg vad det var de skulle minnas. Svaret kom snabbt och självklart -Facebook såklart.
Det har visst hunnit skrivas en del artiklar om det i sommar.

Mamma nämnde även att hon tycket att Joost var ett intressant projekt och att hon visste någon som nyligen börjat jobba med dem.
När jag försökt minska internetanvändandet under sommaren har min mamma visst gjort tvärtom, hon är nu mer på än någonsin.

Nu har jag kommit tillbaka till Sverige och hunnit återhämta mig lite. Det har tagit mig hela helgen att komma ikapp på internet. Finns ju en del man har missat.
Jag trodde knappt att det var möjligt för mig att inte använda internet varje dag men det har gått alldeles utmärkt den här sommaren. En anledning är förstås att de flesta andra också skär ner på internetanvändadet en annan är att jag lämnade min egen dator hemma och utan min feed-reader, bokmärken, skype, msn och personifierade firefox är det helt enkelt inte lika roligt att surfa. Eftersom jag nu lyckats så bra under sommaren så ska jag försöka att inte vara lika uppkopplad i höst som jag brukar, får se om det lyckas.

En annan grej jag minskat med är mobiltelefonanvändandet. Kanske inte så konstigt med tanke på att det är extremt dyrt att ringa och ta emot samtal när man är utomlands. Fast den 31 aug ska det visst bli ändring på det. Eftersom rånrisken i Barcelona är hög så blev vi rådda (stavning?) att inte använda handväska. Och vad ska man egentligen med väska till när man inte har nån mobil att lägga i den? Det lustiga var att hela den första veckan kände jag mobilens vibrator vibrera men jag hade ju ingen telefon med mig. Så en hel vecka tog det för kroppen att avvänja sig. Många frågade oss hur vi klarade oss utan mobil, mitt svar var alltid detsamma, vi gjorde som man gjorde på 80-talet, bestämde tid och plats inför nästa möte, det kommer man faktiskt ganska långt på. Jag ska se om det går att fortsätta så i Sverige eller om det är omöjligt. Ett är då säkert, inte behöver man mobil när man handlar mat, går på promenad eller tränar.

Ni är alla välkomna tillbaka denna höst och jag hoppas att ni kommer att finna våra texter intressanta.
Kom ihåg att vi svarar på i princip alla kommentarer och vi uppskattar både kritik och smör ; )