Tankar om Innovation

Idag har många av oss alla prylar vi behöver och kommer vi på att vi saknar något går det lätt och snabbt att köpa det. Det blir allt svårare att hitta presenter till folk, och vem vill egentligen ha mer saker när hemmet redan är överfullt?

Just därför blir upplevelser allt mer populärt. Det finns företag som satsar enbart på att paketera och sälja äventyrr. Jag tänker både på personligt anpassade upplevelser som fallskärmshopp, hajdykning, eller en slädtur men också även på större evenemang som medeltidsveckan i Visby eller liknande.
Jag kom nyligen på en stor, avancerad och dyr upplevelse som jag skulle vilja åka på.

Var nämligen och såg filmen Pirates of the Caribbean…
När jag hörde knakandet och vinden som blåste i seglen blev jag väldigt sugen på att själv segla med ett gammalt skepp. Tänk er själva en genuin segelbåt i trä med en riktig kapten som står ute på däck och styr båten med hjälp av ett riktigt roder. Jag ser framför mig varma dagar i Västindien där det finns lite äkta piratkänsla i luften. På kvällen kan man gå ner under däck för att skåla och äta gammaldags god mat. På dagen kan man klättra upp i masten och titta ut över horisonten och på natten kan man ligga uppe på däck och beundra stjärnhimlen.
Låter det inte härligt avkopplande och spännande?

—————-
Poängen med det här inlägget vara bara att säga att det är helt rätt att satsa på upplevelser, jag tror att det är en bransch som kommer att öka i framtiden.

Här kommer ett tips om en mycket bra sida, Tyda.se. Jag fick själv tips om denna sida från min bloggkompanjon och nu vill jag sprida det tipset vidare! Tyda.se är ett lexikon och en ordbok för översättning mellan engelska och svenska. Sajten har bl.a. blivit utnämnd till Månadens sajt av Internetworld. Testa den nästa gång du har problem med engelskan!

Intresserad av en blogg som behandlar innovation?
Kolla in nystartade Idéladan.

Nu börjar det kännas i kroppen, eller hur?! Sommaren är nära med soliga, varma och sköna dagar! Man vill bara vara ute hela dagarna och njuta av solen.. Plugga, vad är det?? Koncentrationen är lika med noll! Någon som känner likadant? Man känner för att sola, bada, grilla och ha picknick och allt annat som hör sommaren till. Vad ska du göra i sommar? Har du något tips på vad man bara måste hinna med under sommaren? Skriv gärna en kommentar och dela med dig av dina sommrigheter! Och sen kan du gå ut i solen och njuta!

Men de flesta riskkapitalister som Ny Teknik talat med menar att det tar ordentlig fart i höst när riskkapitalet fått ordning på sina gamla affärer och sålt ut det som ska säljas ut.

Så, hörrni, i höst finns det chans. Men:

- Det är många som vill ha nytt kapital och som ser att prislappen på unga teknikföretag har stigit. Men ibland har de orimliga förväntningar. De verkar glömma att de bolag som i dag sätts på börsen eller säljs vidare har funnits i fem år eller mer och att de representerar de teknikbolag som lyckats allra bäst, säger Jörgen Bladh och Hans Otterling.

Det är ju ofta så att ett riskkapitalbolag sällan går in i ett helt nystartat företag (för riskabelt?), de väljer istället att gå in när företaget behöver expandera och det ser en mer säker inkomstkälla. Men att riskkapitalbolagen är ute på jakt är bra för Sverige och självklart bra för alla som har ett bolag på gång.

Här är några företag som det har gått bra för (och blivit sålda):

Skype till Ebay USA för 20.000 miljoner kronor
Tradedoubler till Stockholmsbörsen för 6.400 miljoner
Tradera till Ebay USA för 365 miljoner
Pricerunner till Valueclick USA för 220 miljoner

För att se hela listan på de 28 företagen som sålts för över 38 miljarer kronor, kolla in artikeln här.

Det har varit mycket snack om Sonys nya böjbara supertunna skärm. Den ska visst användas till små tv-apparater redan i år. (gissar att det inte gäller sverige ; ) )

Ibland bara måste man längta till framtiden…

Många människor gillar att skryta, och så även jag.

Eftersom jag själv inte har en cool och snygg sida att visa er så får jag tipsa om några goda vänners projekt istället. Det är en glammig dejtingsajt där man slipper fula gubbar. Grejen är nämligen att man ger folk tumme upp eller tumme ner beroende på om man vid första intrycket tycker personen verkar passa en själv. Endast de som man får tumme upp ifrån får man börja prata med. Ett nej är ett nej helt enkelt. Och ett ja är verkligen ett ja!

Singel som jag är hänger jag självklart där så vill du ragga på mig är det en väg att gå, men jag varnar dig, det finns en lite risk att det slutar med en tumme ner…
Dessutom finns även grundarna med på sidan, så vill du hitta en kille så lovar jag att det finns några riktiga kap där.

Ögonkontakt

Ps. det är lite beroendeframkallande att kika igenom profiler och ge tummar upp och ner

Har precis kommit hem från en promenad med Jessi. Vi pratade som vanligt om allt mellan himmel och jord. Gratis terapi det där med att gå ut och gå med en vän.

Hursomhelst, jag kom fram till att jag i ett speciellt fall nog tänker lite annorlunda än de flesta svenskar. När jag anstränger mig för att tänka mig själv i framtiden, efter avslutade studier, så kan jag helt enkelt inte se mig själv gå runt från företag till företag med ett cv i handen och söka jobb. Jag vet inte om det beror på dåligt självförtroende eller en övertro på mig själv men det känns lite som: vem skulle vilja anställa mig? vilket företag skulle kunna erbjuda ett kul jobb? skulle jag klara att jobba för nån annan? hur ska jag få ett jobb som motsvarar min utbildning? vilka jobb motsvarar min utbildning? kommer jag att vara kapabel att göra ett bra jobb?

Så istället tänker jag, om jag någonsin ska kunna få jobba med vad jag vill så måste jag starta eget. Hur ska jag annars klara mig? Hur ska jag annars få jobba med något kul? Hur ska jag annars lyckas? Det känns helt enkelt konstigt att tänka att någon annan ska ha ansvar och makt över mitt liv. Ska nån ta hand om mig och ha ansvar för att jag klarar mig så måste det ju vara jag? Det är jag som måste få mitt liv att funka, det är jag som ska se till att jag har ett jobb, det är jag och inte något annat företag som ska se till att jag får jobba med det jag tycker om, och samtidigt få in tillräckligt med pengar för att kunna överleva.
Kan kanske låta tungt, men det är inte det, det låter roligt, fritt och enklare (?).

Som sagt, jag vet inte om det är dåligt självförtroende eller överto (osund tro?) på mig själv…

Jag hörde någongång för länge sedan en teori om status. Man kan få status på olika sätt, genom pengar, bilar, kläder, bostadsadress mm. Får man status på ett område så behöver man inte jobba lika hårt på de andra, till exempel om man bor på en fin adress så behöver man inte nödvändigtvis visa att man är rik genom att köpa dyra kläder, man kan till och med göra tvärtom, köpa kläder ingen annan vågar ha. Ett roligt exempel är de rosa skjortorna, de killar som vågar ha en rosa skjorta är säkra på att deras status inte kommer ifrågasättas eftersom de redan inom ett annat område visar att de har hög status. Du ser troligtvis inte en fattig person i ett mindre bemedlat område bära en rosa skjorta, den personen skulle antagligen bli hånad. En rik östermalmare däremot behöver inte vara rädd att mista respekt och kan till och med genom att bära en rosa skjorta visa tydligt att han har så pass mycket status att en sådan skjorta blir cool och åtråvärd.

På samma sätt har inte människor från mindre städer så pass mycket status att de kan strunta i märkeskläder. I många städer är det mycket viktigare att ha märkeskläder än i till exempel Stockholm. Det finns en slags hets över att ha den tuffaste stilen trots att det inte ens finns affärer som säljer kläderna på orten. När en stockholmare kan känna sig nöjd med ett inköp på H&M kan samma köp kännas otroligt pinsamt för en landsortsbo. Och detta säger jag inte bara för att jag själv egentligen är stockholmare utan det finns undersökningar visar att det är så ; )

Men en sak förbryllar mig, hur kommer det sig att en liten ort som Eskilstuna som ligger så pass nära Stockholm helt verkar sakna detta komplex? Vad har Eskilstuna för status som gör att dess invånare inte behöver klä sig fashionabelt? Jag vet inte, men det är helt klart en sak jag verkligen uppskattar med denna lilla stad, en skön avslappnad stil som närmast påminner om Australiens laid-back-surfar-attityd.
(fast det är klart, ibland kan man sakna lite heta välklädda stockholmare, eller?)

Företagen börjar nu sluta att skrika högre och högre, istället börjar de viska, tystare och tystare. De tar sig in i vårt sista fredade utrymme, tiden med våra vänner. Dagens ungdomar är cyniska och blir uttråkade av vanlig reklam, den fungerar helt enkelt inte lika bra idag som den förr gjorde.
Reklambyråerna måste ta fram nya sätt att kommunicera på. Ett av dessa sätt är att rekrytera de personerna som hörs och syns mest och som älskar ett visst varumärke. De blir köpta ambassadörer som sprider budskapet vidare till sina vänner. Mun-till-mun-metoden är ett av de bästa sätten att föra fram sitt budskap på men det har varit otroligt svårt att kontrollera. Nu blir det dock vanligare att företag viskar så tyst att den riktiga avsändaren inte längre hörs och budskapet verkar istället komma från någon annan, en trovärdigare person, kanske din bästa vän.

Men det är inte allt, ett annat knep som blir allt vanligare är doft, ett än så läge ofta underskattat sätt att framkalla känslor. Det är svårt att värja sig emot och kommer alldeles säkert att bli allt vanligare i framtiden.

Tycker du att det här är lika spännande som jag tycker? Då måste du kolla in Svt’s Dokument infrån med avsnittet Varumärkt för livet, sjukt intressant, rekommenderas varmt.

Dessutom säger de i programmet att den yngre generationen vill komma nära sanningen, de föredrar att lyssna till de äkta historierna om sitt favoritvarumärke. Vi har pratat en hel del om corporate storytelling den senaste tiden och jag ser helt klart en koppling till det. Jag vet att det är svårt att få fram bra historier men det är vad folket vill ha. Det är det som verkligen påverkar dem så det är nog bara att bita i det sura äpplet och lära sig konsten om man i framtiden vill kommunicera med sin målgrupp.

Imorgon ska vi redovisa våra corporate stories som vi har haft till uppgift att ta fram. Vi har intervjuat tre entreprenörer var och vi ska ta fram en corporate story till varje entreprenör. Den här uppgiften var mycket svårare än den verkade från början. För det första tycker jag att det inte var så lätt att ställa bra frågor till entreprenörerna så att man fick fram någon användbar historia. Detta var heller inte vår enda uppgift under intervjuerna så det blev mycket att tänka på. För det andra tycker jag att det är svårt att fixa till de stories man fick fram så att de blir som “Bellman, tysken och norsken”. Inte undra på att Matts Heijbel kan vara konsult åt företag som vill ta fram sina corporate stories! Jag tror att det kommer att vara lärorikt att lyssna på dom andras stories imorgon. Då kan man nog snappa upp ett och annat och utveckla sin corporate storytelling-förmåga!

Märks det att vi har mycket i skolan nu? Jag som i vanliga fall älskar att skriva inlägg är faktiskt lite trött. Har varit lite tungt i skolan på senaste dagarna.
Jag har grävt ner mig i ämnet prestationsbehov. Har funderat över om entreprenörer har ett större prestationsbehov än andra. Vet inte om jag kom fram till något bra svar men det verkar i alla fall som att entreprenörer ofta har ett starkt behov av att prestera. Dessutom verkar det som att entreprenörer har höga krav på sig själva, har starkt självständighetsbehov och ett mindre behov av grupptillhörighet.

Nästa fråga är: Varifrån kommer prestationsbehovet, är det medfött eller är det något man lär in? De entreprenörer jag har talat med verkar tro att uppväxstmiljön spelar en stor roll, generna också men framförallt miljön.

Kan alla bli entreprenörer? Det kan jag inte svara på men studier visar att människor som går entreprenöriella utbildningar får ett starkare prestationsbehov (need for achievement). Dessutom får de ett förändrat “locus of control”, det betyder ung. vart känslan av kontroll finns -internt eller externt. Entreprenörer har oftare en starkare känsla av inre kontroll. De tror att det är upp till dem att lyckas, att de kan påverka. Har man en extern känsla av kontroll litar man mer på ödet, tur eller slumpen.

Tänker du på dig själv som entreprenör? I så fall, tycker du att du har höga krav på dig själv? Är det viktigt att prestera, om det är viktigt, vartifrån tror du det behovet kommer? Tycker du att självständighet är väsentligt? Är grupptillhörighet något du känner att du behöver? Är det du som har kontrollen eller kommer den utifrån?

Intressanta frågor va! Tänk gärna igenom dem även om du inte känner dig som en entreprenör. Kanske känner du dig mer som en eldsjäl, kanske är du ointresserad av pengar men ändå driven? Kanske skulle etiketten (om man nu måste sätta etiketter) social entreprenör passa bättre?
Enligt min definition är en social entreprenör en person som blandar vinstinriktad och social företagsamhet för att kunna göra en aktiv insats i samhället.

Det är dags att vidga begreppet entreprenör, det låter så pretentiöst, det är en person som gillar att starta upp nya grejer helt enkelt.

Under majmånad pågår Munstasch-kampen mot prostatacancer. Genom att sms-rösta på den kändis du helst vill se i munstasch skänker du pengar till forskningen om prostatacancer. För att vara med och rösta klicka här. Just nu leder Roger Nordin, programledare för radiostationen Rix Fm.

Att tänka på miljön börjar bli väldigt populärt. Vill ni spara in på lite el så är CO2Saver en bra idé. Du installerar den på din dator och så ser den till att spara in lite energi åt dig. Är extra användbart för stationära datorer. Har man en bärbar så känns det lite tårta på tårta eftersom det ofta redan finns en inbyggd energisparfunktion. Men det är iaf lite roligt att se hur mycket man själv har sparat in och hur mycket alla som använder programmet tillsammans har sparat in.

För några dagar sen var jag och två tjejer i klassen och intervjuade Tomas Fogdö. I kursen vi läser nu ska vi intervjua tre entreprenörer och Tomas blev en av dom.
För er som inte kommer ihåg så var Tomas en framgångsrik alpin skidåkare. Men för lite drygt tio år sedan bröt han ryggen och kan idag inte längre gå.

Är han en entreprenör? Efter olyckan var han tacksam för den försäkring han hade men insåg samtidigt att det är många som inte har det. Därför startade han stiftelsen Active Life Foundation som hjälper människor som skadat sig och inte får den hjälp de behöver. Han har även skrivit en bok och har en del andra projekt på gång.
Han uppfyller många av de karaktäristiska egenskaperna som en entreprenör ofta har. Enligt McClelland så har entreprenörer ett stort självständighetsbehov, ett stort prestationsbehov och ett lågt grupptillhörighetsbehov. Det är precis vad jag kom fram till under intervjun. Sedan finns det en hel del andra egenskaper som även de stämde in men jag ska inte gå närmare in på det just nu.
Entreprenör är han helt klart och är man intresserad av att komma ännu närmare så skulle jag även tillägga att han är av typen social entreprenör. En person som inte gör det han gör för pengar utan istället mäter sin prestation på andra sätt tex. hur många som får ett bättre liv.

Tomas sa många bra saker och det jag fastnade mest för var att alltför få gör en framgångsanalys. När vi misslyckas går vi ofta igenom varför det blev som det blev men när vi lyckas är det många som struntar i att ta reda på varför.

Avslutningsvis skulle jag vilja säga att Tomas Fogdö är en otroligt trevlig, ödmjuk och stark person. Får ni en chans att träffa honom så ta den.